Inlämningsuppgift Genetik.

Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något. 

Svar: DNA är arvsmassan man ärver av sina föräldrar och förfäder. DNA strängarna är långa bokstavskombinationer som ger olika egenskaper, bokstäverna är A,T,G,C. A och T är bokstäverna som går ihop och G går ihop med C. A,T,G,C är dom fyra kvävebaserna. Beroende av vilken ordning bokstäverna sitter i får man olika gener och egenskaper. Människor har inte samma bokstavskombinationer och det är därför vi inte ser likadana ut, enäggs tvillingar har i vanliga fall samma bokstavskombinationer och det är därför dom nästan är identiska med varann. I varje cellkärna i kroppen finns det DNA molekyler som bestämmer vad den cellen ska ha för egenskaper eller hur just den delen av kroppen ska se ut. DNAT kallas ofta för kromosomer och det är när DNA strängarna är ihop virade, på dom flesta människorna finns det 46 kromosomer men vissa kan ha fler eller färre. Människorna som har fler eller färre har oftast någon sjukdom. 23 av kromosomerna kommer ifrån pappan och 23 kromosomer kommer ifrån mamman. Vissa sjukdomar kommer ifrån vissa särskilda kromosomer t.e.x ärftlig ALS sitter i kromosom 21.

Hade DNA inte funnits så hade alla levande organismer sett likadana ut. Det hade alltså inte funnits olika djur raser utan alla varelser hade t.e.x varit apor och sett likadana ut. Utan DNA så hade det förmodligen inte funnits liv på jorden. Eftersom att allt levande hade behövt näring och när alla är likadana så hade det inte funkat.



Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så. 

Svar: När man föds så får man sina egenskaper efter sina förfäder (föräldrar, morföräldrar och farföräldrar.) Man ärver 50 % DNA från sin mammas sida och 50 % DNA från sin pappas sida. Man ärver t.e.x deras ögonfärger kroppsbyggnad, hudfärg och hårfärg. T.e.x om mamman har bruna ögon och pappan har blåa ögon så är det större chans att barnet får bruna ögon eftersom att dom mörka anlagen (B) är dominanta över dom ljusa anlagen (b). Därför är det större chans att man får bruna ögon om man har en förälder med anlag för bruna ögon.

Dom stora (B) i detta fallet dom bruna ögonen och dom är dominanta över dom små (b) som är blåa ögon i detta fall. 

Men mina föräldrar har inte bruna ögon men det har jag? Ja, om mammans eller pappans föräldrar har haft bruna ögon så har ens föräldrar anlag för att kunna få bruna ögon och dom anlagen förs vidare till deras barn. Det är dock inte lika stor chans att barnet får bruna ögon men det finns fortfarande en chans.

Det funkar likadant med hudfärg och hårfärg, dom mörka anlagen dominerar över dom ljusa.

Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.

Svar: Det finns mycket man kan göra med hjälp utav DNAT, t.e.x så kan man utreda brottsplatser, identifiera människor, ta reda på vilka ens förfäder var, det finns hur mycket som helst man kan göra. Det jag tycker är häftigast men även det mest onödiga med DNA är att man kan klona varelser. Om man placerar en utav mina cellkärnor i en ett tomt cellmembran och sedan placerar den cellen i en kvinnas livmoder så födds det fram en klon utav mig. Klonen kommer att se likadan ut men kommer inte bete sig på samma sätt eftersom att beteendet inte sitter i DNAt utan sitter i hjärnan.

Man kan även se ärftliga sjukdomar i DNAT, t.e.x om min mamma har ALS så kan det vara en ärftlig sjukdom och då kan man undersöka om jag också har anlaget till att få ALS. Det finns både bra och dåliga saker man kan göra med DNA, när man t.e.x utreder brottsplatser eller när man hittar ärftliga sjukdomar så tycker jag att det är bra saker eftersom att det kan rädda människor. Om man får reda på att man har ett anlag för ärftlig bröst cancer t.e.x så finns det ju större chans att man hinner rädda personen och personen är mer förbered på att den kan få en sådan här sjukdom.

Men när man använder DNA för kloning så tycker jag att det är fel eftersom att jag inte ser någon anledning till att klona en människa eller varelse. Men det finns ju naturligt viss folk som tycker att jag har helt fel i mina tankar, att det är dåligt med att kunna hitta ärftliga sjukdomar i människor eftersom att människor kan bli stressade eller nervösa över att veta att man kan få ALS eller någon annan ärftlig sjukdom, det har dom ju också rätt i. Och det finns människor som tycker att kloning är en bra grej. Folk tycker att det är häftigt eller att man t.e.x vill forska mer inom kloning.