Själavandring. Om du reser till Indien kan det hända att du ser heliga män som sopar marken framför sig med en kvast för att inte trampa ihjäl insekter. Det hör ihop med hinduernas tro på själavandringen. När en människa dör vandrar själen till en ny kropp. Man kan återuppstå som en människa, djur eller till och med som en insekt.
Erövrarnas religion. Hinduismen uppstod på 1500-talet f. Kr. då arierna invaderade Indien. Arierna kom norrifrån och var ljushyade. Indiens invånare, som kallades för dravider, var ett mörkhyat folk. De besegrades och arierna blev ett härskarfolk. Ariernas och dravidernas religiösa föreställningar sammansmältes och hinduismen uppstod.
Återfödelsen. Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet. Tron på återfödelsen är mycket viktig inom hinduismen. Hindun tror påsjälavandring. Det innebär att själen vandrar vidare till en ny kropp när kroppen dör. Vilken gestalt hon tar beror på hur hon har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Målet för hindun är att slippa återfödelsen.
Det finns hinduer som tror på många gudar, medan andra i sin tur räknar med bara en enda Gud. Men de flesta tror att Gud finns överallt och i allting, det kallas för panteism.
Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.
Kastväsendet uppstod när arierna invaderade Indien på 1500-talet f.Kr. Arierna blev nu överklassen och det besegrade folket draviderna, hamnade i underklassen. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna ochhandelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika anseende.
Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Långt in på 1930-talet fanns det en föraktad kast som kallades ”oseebara”. Det var en tvättarekast som tvättade andra kasters kläder. De fick bara arbeta under nätterna och fick inte gå ut under dagarna.
Den främste förkämpen för de kastlösa var den store folkledaren Mahatma Gandhi. Han införde benämningen Harijans = ”Guds små barn” på de kastlösa. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.
Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.
Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten, men alla delar är inte heliga. Mulen anses inte vara så helig eftersom guden Shiva en gång förbannat den, däremot är svansen mycket helig. Varje döende hindu som vill leva ett bra liv efter döden bör hålla i en kosvans när han dör. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.
Gudar. Det finns miljontals gudar inom hinduismen. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva.I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.
Frågor: 1. Hur uppstod hinduismen? 2. Nämn fakta om återfödelsen. 3. Vilka var de första kasterna? 4. Nämn fakta om de kastlösa. 5. Förklara uttrycket karma och dess betydelse. 6. Nämn fakta om den heliga kon. 7. Vilka är de tre huvudgudarna? 8. Hur hyllar man gudarna?
Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.
Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan ärKrishna, som är Vishnu i en människokropp.
Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv. Som dödsgudkan han vara fruktansvärd, men som livets gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.
Heliga skrifter. Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.
Hinduernas heliga stad. Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.
Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.
I staden Varanasi kan man slippa den så kallade Samsara, som innebär den tröstlösa serien av födelse och död flera gånger. I Varanasi kan den döde uppnå Brahman, det högsta målet för en hindhu. Normalt skulle det krävas återfödelse flera gånger.
Hinduernas heliga män. Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Sadhuerna tillhör olika sekter och de visar med märken på armar och bröst vilken riktning de bekänner sig till.
Sadhuerna är oftast på en ständig vandring från helgedom till helgedom och till olika religiösa högtider. En del sadhuer anser att den enda vägen till frälsning går genom strängt asketiska handlingar (man plågar sig själv).
Det finns sadhus som stirrar direkt på den brännande solen dagen lång tills de blir blinda. En del av dem står upprätta i många år, utan att någonsin sitta eller ligga. De sover stående mot ett uppspänt tygstycke. Med åren svullnar deras ben och medhjälpare måste massera deras ben för att förhindra skador.
Hinduismen i Indien. Hinduismen är en religion som främst finns i Indien. Det är svårt att beskriva hinduismen. Ordet hinduism, som betyder ”det indiska”, används inte av indierna själva. De kallar religionen för: ”den eviga världsordningen”.
Gudar. En del hinduer tror på en gud, men det lär finnas 330 miljoner olika gudar i Indien Det finns hinduer som betraktar sina 330 miljoner gudar som självständiga gudomligheter, men många teologer ser i dessa gudar bara Brahmans många uppenbarelser. Hinduernas högsta mål är att uppnå förening med den eviga anden, vilket hinduerna kallar Brahman.
Ahimsa. Trots att de flesta indier är hinduer är Indien en religiös neutral stat. Religionsundervisning får inte undervisas i statligt kontrollerade skolor.
De flesta hinduer följer principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. Denna ahimsa-princip kan komma i konflikt med det moderna samhällets krav. Indien har varit i krig med Pakistan och Kina flera gånger, då måste ahimsa-principen vika.
